Dancing angels

Jag är i Vuollerim måndag till onsdag i veckan, som vanligt. Jag undervisar för flyktingarna, idag har grupp ett avverkat kapitel klockan och vi ska gå in på veckodagar, månader och sånt. Så mycket roligare än klockan, kan jag väl tycka. Idag är det bara fyra personer i första gruppen, och det är väl trist att det faller bort fler och fler efter varje vecka. Men jag har trots allt mina trogna fighters som kommer varje dag och kämpar med mig. De ger mig så sjukt mycket cred och säger att jag är den bästa läraren dom haft. Tackar och bockar för det. Jag blir jätteglad.

Annars har jag haft mens i 50 dagar idag. Det är inte så roligt längre, faktiskt. Jag börjar bli less, det är äckligt. Sen tänker jag också, hur länge kommer jag överleva ens? Kanske får blodbrist och dör. Nej jag skojar, men ändå, det är ju faktiskt inte naturligt.

Himlen är oerhört vacker på mornarna, den är liksom rosa - lila - blå och gul. Tyvärr hann jag inte fota det, men jag fångade ändå en fantastisk bild där solen pressar igenom träden. Det är mäktigt. Änglarna har disco.

1 Anonym:

skriven

Så himla bra uttryck; änglarna har disco!

Kommentera här: