Nostalgi

Nostalgin flödar. Jag har gått igenom gamla fotoalbum, gamla dagböcker o även hittat gamla kärleksbrev. Jag är fortfarande lika känslig som förut, men jag har byggt på mig ett riktigt bra självförtroende som räddar mig många gånger. 

Jag har gått tillbaka i tiden till en tid då jag var 14 år, hatade regler och typ alla som stod i min väg. Jag var i en identitetskris och jag ville inte knytas till någon förutom min mammas släkt. Jag hade en svår tid med att veta vem min pappa var, jag hade två stycken och jag visste inte vem jag ville höra till. Jag var förvirrad. Jag var även i puberteten och hade fruktansvärda humörsvängningar + att jag hade hittat mig ett halvkasst umgänge som var fem år äldre än mig. 

Det var dock en rolig tid, då jag smet ut på nätterna och drack en 7as vodka utan föräldrarnas tillstånd. Det var faktiskt en rolig tid, där jag njöt av livet och levde för nuet. Idag skulle jag däremot aldrig göra likadant, jag har ju lärt mig en läxa givetvis, men jag hade faktiskt kul på vägen. Den tiden har fått mig att öppna ögonen, jag är säkrare som person och jag vet vem som är äkta och inte (oftast). Jag har även lärt mig mycket om konsekvenser, typ utegångsförbud och en redig bakfylla. Jag kommer aldrig i mitt liv dricka alkohol som jag gjorde på den tiden. Det är äckligt och jag hatar att vara bakis.