ändå

Jag har varit glad de senaste dagarna, och det känns så himla skönt. Jag kan typ inte sluta le.
Jag jobbar och sliter, och idag har jag cyklat 2.5 mil på spinningcykeln + ett tio minuters intensivt magpass. Jag är grym, okej? När jag kom hem tände jag ljus och la mig i sängen, surrade i telefonen med en av mina tidigare flyktingar från vuollerim. Vi har faktiskt inte pratat många gånger sen jag slutade där för ett år sedan. Så det var kul att surra igenom livet en stund, en ganska lång stund faktiskt. Annars så har jag skrivit två sidor i min dagbok, för första gången, jag brukar bara skriva i den när jag är kär eller ledsen. Visst är det lustigt, att skrivarlusten kommer vid olika känslostadier...

Kommentera här: