Bortom rädsla finns frihet

Filipstad var en liten och gammal stad, jag uppfattade den som gammal då de flesta byggnaderna såg gamla ut och butikerna var få (där av liten stad). Det var dock jätte fint då det var en kanal som sträckte sig genom hela staden och mysiga parker. När jag klev av på busstationen så ser jag ett tivoli, samt marknadsstånd, så jag hamnade mitt i Filipstads festival. Jag valde alltså rätt helg för besök, för jag älskar ju festivaler! Ayham och hans pappa bodde i en liten etta, så där bodde vi alla tillsammans. Vi åkte karuseller och shoppade. Jag träffade även en kille på marknaden, som jag sen gick ut på dejt med!!! Det var min första dejt med en främling och det gick faktiskt bra, det var lätt stämning och det fanns saker att samtala om. Jag insåg ju rätt snabbt att han inte var min typ av kille, men det var ändå trevligt. Så efter dejten hade Ayhams pappa, min extrapappa, ett långt faderstal om kärlek och om livet. Dom är verkligen som min familj, hans faderstal fick mig verkligen att inse hur mycket dom betyder för mig.

Påvägen hem gick ungefär allting snett, och det var nära att jag skulle missa flyget. Jag var känslig och satt ungefär och grinade hela hemresan. Så efter den resan blev jag typ bankrutt, jag har blivit tvungen att slösa så otroligt mycket busspengar på grund av våran skitkollektivtraffik.

Eftersom jag höll på att missa flyget så ringde jag till min biologiska pappa och frågade om skjuts. Han hämtade mig, och han hade med sig Alexander, min lillebror. Hela det mötet har startat så mycket tankar och funderingar i mitt huvud, jag är verkligen nyfiken på min lillebror...

Det blev ett långt inlägg, men det är för att det hänt så mycket denna helgen. Och det har startat massor med känslor och tankar.

On the road again

Igår när jag vaknade hade jag ingen aning om att jag skulle befinna mig i Värmland idag.

Tydligen så har min kära lilla flyktingfamilj flyttat söderut, Filipstad, utan min vetskap. Så när jag ringde och berättade att jag skulle komma till Dorotea och hälsa på dem över helgen, så hade dom flyttat. Så jag la ner alla mina besöksplaner och klagade lite över detta. Mina peppande kollegor och vänner sa "kör!!!". Så jag föll för grupptrycket och bokade flyg direkt.

Filipstad är några timmar från Stockholm, så jag har åkt en lyxig buss med fluffiga skinnsäten, eluttag och fotstöd - till Karlstad, där fick jag byta till en vanlig linjebuss. Jag sitter nu på denna vanliga linjebuss och väntar tålmodigt. Det är bara en timma kvar, sen är jag framme!! Ja herregud så mysigt det ska bli då.

PS min bästis Sandra har gjort ombre på mig.